Håkan i all ära, jag tycker att det är bra när man går uppochner för avenyn i hopp om att hitta ett café, hamlar på vasagatan med varsin chailatte i handen för att promenera till järntorget för det var lite hungrigt. En till person anslöt sig, där satt vi i över en timma och tjatade. Blev tillsagda på spårvagnen av sura överklass tanter. Lite fniss och ett hejdå så försvann en. En ganska tyst bussresa hem och där skiljdes vi åt på min hållplats för du bor längre bort från stan än mig.

Höstkvällar i all ära.